euforia

Mina damer och herrar... ehm läget?

Jag sitter nu här vid datorn med vetskapen om att sommaren snart är slut och att jag börjar min andra termin på Malmö Högskola på måndag. En vetskap som smärtar.
Jag har förvisso inget särskilt ont av att återvända till Högskolan, det skall till och med bli trävlans och se alla igen efter sommaren och se vem som tagit mod till sig och hoppat av utbildningen. Jag gissar på Staffan men hoppas han varit dåraktig nog att stanna kvar. Han var riktigt trevlig och hade högklassig musiksmak, 70-tals rock för hela slanten. Mer sånt folk som behövs, åtminstone bland socionomerna.
Det som dock ger en smått ångest över att tänka på den kommande skolstarten är det mail som jag så vänligen fick mig tillskickad i förrgår, där det kunde läsas att terminen startar i hetsigt tempo direkt och att vi redan till måndag vänligen bes inhandla kurslitteraturen, något jag nu lagt lite över 1000kr på. Bah!
Men det ska bli kul, det får det ju bli för annars blir det ju tråkigt, och vem vill det?

Ack min käre August *visslande*

Nåväl, sommaren är inte riktigt slut ännu, utan finns lite att krama ur den.
I lördags var det till exempel dags för "Le Reunion", ett projekt som fylle-Sebbe drivit på.
Dessvärre blev Sebbe sjuk på morgonen, blindtarmen slicades av och han låg på sjukan på kvällen istället för att vara festvärd. Nåväl vi resterande gamla klasskompanjoner misströsta inte och snabbt intog vi Max hus istället.
Max ställe ger mig verkligen flashbacks till ljuva högstadiet då vi alltid var där på långa raster (och ibland på långa lektioner med) och spelade kort och snackade skit och annat pyssel och myssel. Det var jävlans trevligt där då och det var lika trevligt där i lördes.
Klassreunionen förvandlades förvisso ganska snabbt till en Berga-reunion då folk från alla olika klasser anslöt, men va fäen de höjde ju bara stämningen.
Micro hade med sig en alla tiders film som hans käre moder spelat in sista dagarna i nian, och när den sattes på och spriten börja ta vid blev den nog bland dem roligaste filmerna jag sett.
Vi såg helt förbaskat små ut där vi sprang omkring på skolbalen och avslutningen och där vi satt i niornas rasthall och lekte tuffa barn! Micro och jag snacka på fyllan om att lägga ut den på youtube och bli världsberömda, jag menar: vem fäen vill inte se den berömda 9C klassen? Just det.
Efter Max drog vi vidare till Jens efter att först tagit ett matstopp hos Anna (goda nötter där) och sedan helt plötsligt sitter vi mitt i natten och sjunger med till Simon & Garfunkel - The Boxer.
Nåja, sjunger och sjunger, dem flesta hade väl inte 100% koll på texten men när refrängen och Lie La Lie tog vid blev där ett jävla tryck hos alla, till och med ett sånt tryck som fick grannarna att hota ringa polisen, men vem bryr sig om sådana obetydliga saker?
Polisen? Pfff, vi är 9C! Och man ska sjunga med i The Boxer.

OS är slut. Lika bra det, jag blev trött på att se massa propaganda för diktatur-Kina och Sverige gjorde ju dessutom sin sämsta insats på över 100år så likabra att det hela tog slut. Finito.

Nej vänner, nu ska jag vidare. Olé!



Lie La Lie...