Tjoflöjt

Snopp!

Igår var det Champions´League final och trångt i soffan runt tv:n här hemma.
Alla grabbs från klassen (samt Mahmouds brosa och Edins polers) kom hit och hjälpte mig att äta upp pizzan och bevittna Barcas magnifika seger. Trävlans trävlans.

Nästa år hoppas jag dock på Milan som segrare.
(Vilket kan gå bara vi får bort Ancelotti, avgåååå)

Jag läste idag på nätet att en kvinna i Australien hade hittat en gammal lottokupong i en byrålåda och gått och löst in den på chans. Och då visade det sig att hon hade vunnit 80 MILJONER!
Har genomfört vårt hus på lottokuponer sen dess, men hitta inte en enda. Mög!

Ack min käre August *visslande*

Nu har vi ytterst, ytterst, ytterst lite kvar i skolan. Och samtidigt en hel del.
Har seminarie, tentamen och rättegångsspel kvar. Samt en föreläsning.
Sen looov, looov, looov.
Glassigt värre!

Den här sommaren kommer bli riktigt jäkla bra tror jag.
Rhodos, Berlin, restresa(?), Hållö på Hållö etc.
Men först och främst tänker jag börja med att första dagen gå ut naken på min terass med en megafon och sjunga "Mitt sommarlov".



Och på tal om sommar:
Jag och Lina tog vårt första dopp för året förra veckan.
15 grader i vattnet och 18 i luften - var faktiskt ganska behagligt!

 

Inser

Det slår mig helt plötsligt att imorrn kommer Paolo Maldini spela sin sista matchen på San Siro. Det är ofattbart. Jag kan inte tänka mig ett Milan utan Paolo. Jag kan inte tänka mig fotbollen utan Paolo.
Han står liksom över oss alla andra. En titan. En odödlig som stigit ner bland oss dödliga. En man att alltid beundra och respektera!

Ack min käre August *visslande*

Hur tar man avsked på ett värdigt vis?

Den enda spelaren som för mig kan komma i närheten är  Marco Van Basten.
Som fick mig att älska rött & svart och till viss del även fotbollen.
Jag har fortfarande en gammal Milan tröja med Van Basten tryck här hemma från 1990. Min första fotbollströja, och på något sätt kanske min finaste med.
När han tog avsked på mitten av 90-talet blott 30 år gammal satt tränare Capello och stora delar av San Siro och grät.

 

Hur många tårar fälls imorrn?

Fy mig!

Jaja, jag veeet att jag vatt usel på att uppdatera här senaste tiden.
Taskigt. Ohederligt. Och lite tråkigt med för den delen.
Lovar att jag ska skärpa mig.

Ack min käre August *visslande*

Lovar att jag ska skärpa mig ordentligt.
Med start en annan dag, typ imorrn eller i övermorrn.
Olé!

Vad ni ska göra tills dess att jag, den store blogg-konungen, sätter igång igen?
Ptja, lyssna på lite Creedence och va glad kanske?!
Det ska i alla fall jag göra.

 

Har ni tänkt på att i väldigt många filmer där huvudrollsinnehavaren är en man i 50-åldern som inte är en mes direkt (typ Die Hard IV) så lyssnar han på Creedence? Vilket han gör jäkligt rätt i, för det är ett grymt band!

Hej o hå!

Achtung achtung!

Idag har jag vatt biståndshandläggare. Mitt enda ärende, om Alzheimers-Kajsa, fick bifall på sin ansökan om särskilt boende enligt 4:1 socialtjänstlagen. Jag kände mig som en god människa när jag gav bifall.
Sedan att det förvisso endast är en skoluppgift (som ska in på fredag, och jag är nästan helt klar nu - I rock) struntar jag i för ngnstans där ute sitter det säkert en riktig Alzheimers-Kajsa och är nöjd över att jag gav henne bifall i en skoluppgift. Fast imorrn kommer hon ha glömt det förståss.

Ack min käre August *visslande*

Förutom att ha skrivit skoluppgift har jag hunnit med en liten pizza-lunch med Lina som så snällt kom hit med pizza. Mys på det!

Sedan har jag även sett lite på filmen 1492: Conquest of Paradise. Den handlar om Christoffer Columbus (spelad av Gerard Depardieu) och när han upptäckte Amerika. En ok film som har ett helt fantastiskt soundtrack av  Vangelis.



Jag blir verkligen påverkad av filmmusik. Vill verkligen ut och göra ngt då.
När jag hör den här och ser hur dem sliper och släpar för att bygga en ny värld blir jag sugen på att göra ngt liknande. Typ gå ut i bar överkropp och hugga ner träden i trädgården och bygga en liten hydda. Och sedan när grannarna (och framförallt pappa) undrar vad faen jag gör ska jag bara stå där, svettig och blodig med yxan i hand och lite hest säga:
"Historia skapas. Jag bygger en ny värld"
Sedan skall jag gå in i min hydda och sova lite och sedan gå ut och döda miljontals människor. För det är så man gör när man bygger en  ny värld. Man tar ngn annans och slår ihjäl dem som bodde där innan.

Uppdatering var det

Goddag goddag!

Det var sol under hela april och på slutet var det under rätt många dagar riktig sommar-värme.
Varmaste april i mannaminne sägs det.
Sen när det väl kmr ngn enstaka regndag, vad händer då?
Jo, då börjar folk direkt sätta igång och klaga på vädret.
Underbart härligt svenskt!

Ack min käre August *visslande*

Imorrn åker jag och Lina till Göteborg. Shoppa och mys står på schemat.
Trävlans.

Visst är det ngt speciellt med uttrycket "mannaminne"?! Känns som att man lever ett hårt liv på 1700-talet och att skörden slagit fel och att kon dött och att lilla Gösta ligger sjuk och läkaren vet inte vad han lider av, stackarn, när man använder sig av det uttrycket.
Eller är det bara jag som känner så?

Olé!

Dagens låt: Toto - Africa.


R2-D2

Det är en fågel ute i trädgården som låter exakt som R2-D2 när den "sjunger".
Kanske är det R2-D2 som sitter gömd uppe i trädet?
Vore en annorlunda syn minst sagt.

Ack min käre August *visslande*

HIF-MFF 2-6 imorrn.


Så går det

Gick och la mig halv tre inatt och vaknade lite efter 8 i morse och är hur pigg som helst. Det är bara på söndagar sånt kan ske, hade det vatt en skoldag hade jag vaknat halvdöd.

Annars har det vatt ett par händelserika dagar senaste tiden, från Valborg till 1a maj och till El Clasíco.
Men vi börjar väl med Valborg som i år firades i stadsparken i Lund tillsammans med jävligt mycket folk.
Senast jag firade Valborg där måste vatt för typ 6-7år sedan och då stod man mest och hängde i ngn hörna och tyckte livet var hårt som inte låtit en bli myndig ännu. Det behöver jag inte längre tycka, utan tycket tvärtom att livet är hårt eftersom åren bara springer iväg.
Jag menar, jag fyller 23 i år. Vart i helvete tog alla dem åren vägen?
Känns som jag blivit rånad på massa år.

Ack min käre August *visslande*

Men i alla fall: Valborg.
Uppstigning 06.30, buss till Värnhem 07.30 och taxi till Lund 08.30.
Sällskap: Robban, Trille och två av Robbans klasskamrater.
Väl framme i Lund vid 9-tiden och därefter var det bara att hitta en bra plats bland folket och sedan slå sig ner och öppna dagens första Heineken. På flaska såklart!



Solen stekte på rejält vilket var skönt. Dock krävdes det att man då och då tog sig en liten runda in i skuggan och runt om i parken för att försöka hitta alla man kände som befann sig någonstans i högen bland folk.
Lyckades hitta: Lina & Ämelie. Jensen & Paulie. Malyýyn. Terese, Jossan & Johan. Hänrik.
Lyckades inte hitta: Jäjkåp

Lite efter 3 kände jag och Robban att vi var hyfsat nöjda och hyfsat hungriga och tog tåget till Malmö o käka. Därefter hem och vila upp sig efter kvällen. 1h sömn och sedan till Rönnen och först lite förfest hos tant Terese och sedan upp till 6an där det skulle vara en gigantisk jäkla stor fest. Trodde i alla fall jag.
Men det var bara en stor fest. Inget "gigantiskt jäkla" där inte, synd. Tröttnade rätt snabbt och tog sedan en liten tur inom stan och hämtade upp Lina som shaka loss på KB. Somnade ganska nöjd med dagen...

... och vaknade sedan upp till 1a maj - arbetarnas dag. Demonstrations-dags.
14.00 gick tåget med Mona Sahlin i täten från Stortorget och bland de 3-4000 som gick med fann jag snabbt en plats bakom en liten 5-åring som bar på en liten skylt med "Billigare leksaker".
"Jag är med dig min arbetarvän" sa jag.
15.00 var tåget framme i Folket Park och dags för Mona Sahlins tal.

Jag har vatt skeptisk mot Mona Sahlin länge. Inte för att hon är en dålig politiker, för det är hon absolut inte. Men jag har hos henne inte sett de ledaregenskaper, den utstrålningen som krävs för att verkligen leda ett land. Och jag har tyckt att socialdemokration gått för långt åt höger senaste åren och vatt aldeles för mesiga i sin kritik mot Reinfeldts blåa regering.
Så därför var det så oerhört skönt at stå i Folkets Park den 1a maj 2009 och höra Mona Sahlin tydligt och klart poängtera vad vi socialdemokrater står för och vad vi aldrig kan stå för.
Det var skönt att stå och höra Mona Sahlin gå till angrepp mot den regering som idag leder landet, och som (som Mona själv uttryckte det) gör så lite och ändå så fel.
Det var just detta vad jag ville höra och jag var så jäkla nöjd när jag gick hem med vetskapen att fortsätter vi på den här linjen, fortsätter Mona såhär så kommer vi vinna valet 2010 stort.
Vi måste gå till hårdare angrepp mot regeringen och vi måste än tydligare stå rakryggade med att det här accepterar vi inte, det här kommer vi aldrig acceptera utan det här vill och ska vi ändra på.
Den blåa regeringen gör så att klyftorna ökar i samhället.
Det måste vi bekämpa!
"Av var och en efter förmåga. Åt var och en efter behov!"

Här är hela Monas tal:




Till sist vill jag bara tacka Barcelonas spelare för den uppvisning dem hade i gårdagens El Clasíco. Fy f*n vilken match.
Det är sånt man drömmer om att få se varje gång man ser en fotbollsmatch!

Olé!

PS. En riktigt bra sak i Lund var att ngn inne i en buske satt upp en skylt med en bild på Reinfeldt och en text som sa:
"Pissa på Reinfeldt, han pissar på dig". Klockrent!

RSS 2.0