euforia

Tja tja tja!
Jaha, så sitter man och skriver här igen.
Vatt hemma nu i över två veckor så tyckte det började bli dags att ta tag i den här bloggen och styra upp den till den maktposition i världen den hade innan jag åkte...

För er som undrar så var hela Tanzaniaresan helt fantastisk.
Jag har fått vara med om så otroligt mycket, fått se massa olika platser och träffat många fantastiska människor.
Fått uppleva en helt ny kultur och fått en ny syn på min egen.
Jag saknar redan alla underbara barn som jag träffat där nere. Deras livsglädje är bland det mest fantastiska jag någonsin träffat på. Därför kommer jag göra allt jag kan för att så snabbt som möjligt åka ner på nytt.
 


På vår takterass i Mbeya (där vi alltså bodde när vi var lediga). Vi tog ju med oss några av barnen över natten så att de skulle få se något annat än den där lilla regniga byn upp i bergen där de bodde.
Ganska härligt för övrigt att några baljor och tennisbollar kan ge glädje i flera timmar.
Notera även att barnen har på sig sina "finkläder". Tjusigt.

Men nu är man hemma igen, vilket är riktigt skönt det med.
Tanzania saknade trots allt vissa saker, som familj, vänner och Malmö FF! Och mammas mat är faktiskt nååågot bättre än Ndagas bönsoppa!
Borta bra, himma bäst, som det så sant heter!

Vad nu då? Vad händer egentligen nu framöver?
Ja, säg det. Först och främst måste jag dessvärre ta tag i lite skolarbete, skriva praktikrapport och sådant skit.
Tanzania-vistelsen har väl knappast ökat studiemotivationen direkt.

Men hey, life is life! Alltid. Oavsett.
Och du, snart är det sommar!
Sol & bad & fest & Fotbolls-VM. Olé!

Näpp, nu ska jag göra annat.