:)
Hej hej.
Nej, jag är ännu inte död utan lever och är glad.
Hur har ni det?
Ack min käre August *visslande*
Jag gillar att den här bloggen fortfarande har en del läsare, trots den något bristfälliga uppdateringen. Mina fans är få men väldigt trogna. Påminner lite om Anders Ung, supportern till Brommapojkarna som blev känd efter att han ensam åkte landet runt på alla bortamatcher. Var gång BP spelare såg man en ensam liten individ på bortasektionen. Sällan fick han bevittna några segrar men likväl stod han där med händerna i fickorna och verkade rätt nöjd med livet ändå. Så ser jag på er, mina trogna följare. Precis som Anders åkte på alla bortamatcher trots vetskapen att det med allra största sannolikhet skulle bli ännu en förlust, så går ni in här då och då med hoppet i era hjärtan: "kanske har han uppdaterat". Ni vet att svaret troligen är nej, men så vet ni också att någon gång, någon enstaka gång, så finns här ett nytt inlägg. Idag är en sådan dag. Njut mina barn. NJUT!
Kom även ihåg: livet och därigenom även denna blogg handlar om kvalitet, inte kvantitet (MFF-segrar är undantaget).
Jag igen.
Hej kamrater!
Nu har det gått över en vecka sedan jag gjorde comeback här i bloggvärlden och ännu har inte Sandra märkt det. Dåligt Sandra, dåååligt :(
Jag sitter på jobb idag igen. Tänka sig.
För er som blir oroliga över att jag drabbats av bristande arbetsmoral och bloggar trots att jag sitter begravd i arbetsuppgifter, så får jag be er att lugna ner er. Jag har i detta nu ingenting att göra, och är i sådan lägen tillåten att vara ute på "sociala medier" som det så fint heter. Fast är väl egentligen tveksamt om en blogg med noll läsare (förutom undertecknad dvs.) kan klassas som "social". Snarare motsatsen, men vi har inget regelverk som förbjuder oss att vistas på antisociala medier heller, så går väl på ett ut.
Annars är svtplay och skid-VM ett trevligt sällskap denna veckan när man får tid över.
Guld till Kalla igår och guld till Olsson idag. All idrott blir trevligare när man vinner.
Kalla är den bästa kalla vi sett sedan den kalla jag tog i lördags.
Och Olsson är den mest underhållande Olsson vi sett i skidbacken sedan Stig-Helmer var ute och slirade med den där norrmannen i början på 80-talet i Sällskapsresan 2 (den som är sämre än Sällskapsresan 1 men åtminstone bättre än golffilmen).
Dessutom är det på tiden att vi vann lite guld, för när det gäller skidor är det i ärlighetens namn endast guld som räknas. Eller ja, för den som vinner ett brons är det säkert skojigt värre, men för gemene tv-tittare glöms andra- och tredjeplatser bort lika snabbt som man hinner säga Dallas Sallad baklänges (det blir Dallas Sallad...).
I MFF lyder parollen; "Guld tar man, silver får man" och det kan väl med lätthet överföras på en idrott där Sverige mer ofta än sällan vinner guld vid mästerskapen (som dessutom hålls tre av fyra år).
Ack min käre August *visslande*
I år ska jag till Paris. Det ska bli skojsigt värre.
Parisresan kommer bli banbrytande på flera sätt. Dels för att jag och Sandra den här gången ska åka på weekend med ett annat par (Sus änd the Hugo) vilket vi inte gjort tidigare. Och dels för att vi nu återvänder till en stad vi redan varit i. Efter att ha betat av Rom, London, Manchester och Paris i en strid följd vänder vi alltså nu tillbaka till Paris en andra runda. Och det bara året efter vi senast var där. Är detta ett ålders/mognadstecken?
Jag svarar nej på min egen fråga (finns ju inte någon annan som kan svara här) och hänvisar istället till förklaringen att jag och Sandra helt enkelt tyckte att den där Paris var en så attans trevlig stad att vi helt enkelt ville umgås lite med den igen.
Nej, nu måste jag jobba lite. På jobb. Heja mig!
Jobb, jobb och jobb
Tänkte se hur länge det kan gå innan någon (troligtvis du Sandra) reagerar på att jag skrivit ett nytt inlägg. Spännande detta.
Idag sitter jag på jobb. Det gör jag ofantligt ofta. Faktum är att jag sitter på jobb varje vardag 8-17. När man tänker på det blir man lite deprimerad. Inte för att jobb alltid per automatik är tråkigt, men det är aldrig lika roligt att jobba som det är att vara ledig.
Ack min käre August *visslande*
Vad gör jag när jag har en stund över på jobb?
Förutom att prata med mina kollegor har jag ett par goda vänner som håller mig sällskap och muntrar upp mig. Svenskafans.com och forumet himmelriket är en sådan, som gör jobbet lite lättare. Att vara MFF:are är en genuint trevlig sak i dessa tider. Äntligen har omvärldens bild av MFF hunnit ifatt min egen, dvs. den om att MFF är och förblir odiskutabelt bäst. Heja oss!
En annan god vän är youtube. För närvarande kollar jag igenom typ alla klipp som finns kring Game of Thrones. Dels alla klipp från serier, sedan rätt många "fanvideos" där nördar sitter och grottar ner sig kring alla små detaljer och kommer på egna teorier. Min favoritteori? Ptja, R + L = J är rätt svår att bortse från, och den hade jag ju redan kommit på av egen hand när jag läste böckerna. Blir riktigt sugen på nya säsongen och framförallt sjätte boken.
Nej, om man skulle jobba lite. Olé!
!
Hej hej, hemsk mkt hej :)
1-års uppdatering!
Och så var det plötsligt december 2013. Senast jag skrev var för exakt ett år sedan, och sedan dess har en hel del hänt. Det vore inte att överdriva, om jag påstår att 2013 sticker ut i mängden när det gäller minnesvärda ögonblick. Igår fick jag i min presentkalender (ja, jag är så pass bortskämd att jag fortfarande får det av Sandra) ett fotoalbum med bilder från just 2013, och när jag tittade i det så slog det mig vilket fantastiskt roligt år det varit. Det roligaste och mest minnesvärda i mitt liv hittills vågar jag påstå.
Från London och Premier League, via Eurovision både en och två gånger till ett skadat ledband på min egen svensexa. Vem hade kunnat se det komma?
Vidare med ett bröllop som var 100 % perfekt som det bara kunde bli. Jag ska erkänna att jag dagarna innan var lite nervös att någonting skulle gå snett, man vill ju att allting ska stämma. Men allting gick verkligen precis så som jag önskade, och hade jag fått göra om det hade jag inte gjort någonting annorlunda. Möjligen tagit det lite lugnare med brottningen dagarna innan bara... Den känslan, att kunna sitta såhär i efterhand och se tillbaka på bröllopet med totalt eufori, är så skönt.
Bröllopsresan till Afrika fick ju dock tyvärr ställas in, men det blev en härlig vecka på Rhodos som tröst, vilket faktiskt var exakt vad som behövdes just då. Och med tanke på att bröllopsresan blir av nästa sommar istället, med Rio, Iguassufallen, Amazonas, Natal och fotbolls-VM känns det inte direkt som man sörjer. Jag längtar redan till det som jag tror kommer bli en helt fenomenal och oslagbar resa.
Sommaren var överlag fantastisk. Varmt och soligt, och mängder av utflykter, konserter, picknikar och dylikt. Det enda negativa är att en sådan härlig sommar sällan kan följas upp av en lika bra. Men vem vet, kanske är dags för den där överhypade växthuseffekten att slå till snart. Jag är oavsett redan laddad och redo för 2014.
Sedan kom hösten, med en guldstrid (ah dessa guldstrider, som är fantastiska när man vinner), där MFF till slut i ensamt majestät defilerade hem guldet. Avgöra en omgång innan? På Borås arena? Det hade jag inte ens kunnat drömma om. Nu drömmer jag om CL-deltagande och försvarat guld 2014. Tänk om...
Min födelsedagsfirande blev dessutom i år det bästa någonsin. Det inleddes med en överraskande heldag med the best of the best. Först på utmaningarnas hus, sedan med förfest hemma och utgång till Hipp. Kan det bli bättre? Därefter, på själva födelsedagen, hif borta och förkrossande 3-0. Nu när jag skriver det här i efterhand känns det som jag bara sitter och hittar på allting, men jag lovar, allt är sant!
Och nu är det december, min fru (vuxenpoäng på det) fyller år idag, och ikväll ska jag fira henne, med en och annan överraskning. Heja mig! Och 2013 är inte slut än.
Ack min käre August *visslande*
På tal om tidigare nämnda resa till Brasilien så avgjorde lotten i fredags att de matcher vi ska få bevittna live nästa sommar blir Mexiko – Kamerun & Ghana – USA. Ju mer jag tänker på det, desto nöjdare är jag med den lottningen. Visst, är inga supermatcher, och hade varit roligare (på förhand dvs) att få se lag som Holland, Italien eller England. Men samtidigt är det fyra lag som alla har chans på avancemang, som spelar i riktigt tuffa grupper och behöver vinna just den här matchen för att skapa sig goda möjligheter. Dessutom är det lag som inte direkt är kända för sin defensiv, utan snarare lag som kommer vilja gå framåt. Som vill attackera, vilket lovar rolig fotboll. Dessutom är det lag som är vana vid värmen, och således inte bör få problem med orken. Det kommer bli grymt!
För övrigt, december innebär i år tentaperiod, då jag har två tentor och en inlämningsuppgift under en fjortondagarsperiod. Med andra ord sitter jag och skriver instuderingsfrågor i tid och otid, vilket i sin tur skapar en nära kontakt med Microsoft Word. En relation som börjar att krackelera.
”Beakta ordet hörsamma. I normal sakprosa kan den kännas invecklad och byråkratisk”.
Den där frasen möts jag av ofta, och det börjar minst sagt gå mig på nerverna. Vilket jäkla översitteri. Tycker gott att word kan ta och skita i vilka ord jag använder, de borde snarare vara glada över att jag inte slänger mig med massa slang. Dessutom, om man nu ska vara sån är väl knappast sakprosa ett ord i tiden?
”Vad ska du göra idag?”
”Nä, jag tänkte ta och skriva lite sakprosa.”
”Ah, jag med kanske. Sakprosa känns så rätt”
Hyckleri!
Och bara för det, är jag klar med att skriva. Vi ses om ett år. Eller kanske tidigare.
Glädje
Vissa dagar är det svårt att hitta på något vettigt att skriva om. Andra dagar är det väldans enkelt. Idag är en sådan, enkel dag. Idag fyller nämnligen världens bästa skruttis hela 24 år.
Sandra Shead, ett stort grattis till dig. Älskar dig mest i hela världen!
Ack min käre August *visslande*
Igår var det för övrigt dubbel anledning att fira. Dels 2-års dag, och dels 6 mån kvar till bröllopet. Underbart!
1 advent
Jaha, så har då vinterns första snö kommit, och det redan den 2 december. Lite crazy. Och ovanligt tidigt, eller är det jag som minns tidigare vintrar dåligt?
Oavsett är den här, och det är alltid en speciell känsla att vakna upp och titta ut och se snöflingor över hela fönstret. Första advent på det, i kombination med att jag och Sandra satt fram lite tomtar och dylikt innebär att julkänslan stigit sisådär 100 grader idag. Härligt, härligt. Julen is da shit!
Och underbart att få gå tidiga söndagspromenader med Sandra. Knarrljudet som skapas i snön har en väldans cozy feeling över sig så det räcker och blir över. Heja det ljudet!
Idag har jag dock, utöver min och Sandras morgonpromenad och julpyntande, haft en riktig slappedag. Det innebär att jag legat inne framför datorn och tvn, tillsammans med en filt, godis, pepparkakor och julmust. Sånt gillas!
Dock riktigt besviken på dagens fotbollsutbud: igår serverades man West Ham - Chelsea, Man City - Everton, Reading - United, Bayern Munchen - B Dortmund (samt Torino- och Madridderby om man fortsatt med fotbollstittandet hela kvällen ut). Idag har det varit Norwich - Sunderland... Avå någon!
Och på tal om fotboll (mycket är på tal om det i mitt liv för övrigt) så var Mk fakkin Dons seger över Wimbledon inte alls trevlig. Hade hoppats på lite moralisk upprättelse.
Har inte gjort något mycket vettigt den här helgen. Rätt skönt faktiskt. Tycker att helgen ska ha lite destruktivitet över sig.
Ack min käre August *visslande*
Om exakt 1 vecka fyller världens bästa skruttis år. Det innebär att presentjakten går in i ett nytt skede nu i veckan. Här ska shoppas!
För övrigt har mina päron flytt landet och åkt söderut till värmen och all inclusive. Jag måste erkänna att jag är en aning avundsjuk. Snö och advent i all ära, men värme och sol är ganska hyfsat det med en vecka så här års. Tur då att London väntar om 1,5 månad. Där är det förvisso ingen värme men väl Tottenham - Man United, och högkvalitativ fotboll kan kompensera upp för i princip allt!
Sen i sommar väntar ju bröllopsresa (definitivt sol och värme), lär återkomma till det ämnet...
Family Guy ska bli långfilm. Det är en sådan nyhet man blir glad hela dagen av. Och kommer drömma gott om hela natten.
Nu ska jag göra annat. Olé!
Here we go again...
Ok, det var ett tag sedan jag skrev ett riktigt inlägg här. Ett bra tag. Men nu, efter ivriga påtryckningar från omgivningen (hej Sandra), vill jag tillkännage min comeback. JAG ÄR TILLBAKA! Heja mig.
Vad har hänt sen sist? Ptja, med tanke på att jag inte skrivit sedan maj så en jäkla massa.
Först och främst så är jag en förlovad karl numera. Eller ja, det var en sanning med modifikation, då karl nog inte är det ordet som folk skulle sätta på mig. Visserligen har jag börjat få lite mer skägg, fyllt 26, gått med i A-kassan och behöver allt mer sällan visa leg på systemet, men likväl är grabb/pojke/kille mer passande som benämning.
Men karl eller ej, förlovad är jag. Jag ska gifta mig. Rätt fakkin galet, smått overkligt men framförallt helt underbart. 8/6 2013 is da shit, kommer bli epic (och diskuteras flitigt i bloggen fram till den stora dagen)!
Vidare har jag bytt jobb. Numera är jag i dödgrävarbranchen och huserar på Fonus. Fråga mig inte hur jag hamnade där, för har ingen aning. Men jag såg en annons, sökte, kallades på intervju, gick dit och var klockren på intervjun (såklart) och fick ett jobberbjudande som jag efter lite betänketid tackade jag till. Hade inte riktigt koll på vad det hela innebär, men nu ett par månader senare sitter jag här väldigt nöjd med det hela och i slutändan är det det viktiga. Jag är nöjd, trivs, jobbar och står i och cyklar glatt till jobbet varje morgon. Olé!
Ack min käre August *visslande*
En annan sak som hänt sedan sist är att det blivit mörkt och kallt. Det kallas visst vinter, och jag borde kanske ha vant mig, då jag upplevt det rätt många gånger nu. Ändock är det alltid lika deprimerande att cykla till jobb i mörker, och cykla hem från jobb i mörker. Mitt på dagen har jag en timmes lunch, då jag försöker ta mig ut en runda och jaga solljus. Ofta misslyckas jag. Och till helgen ska visst den riktiga kylan komma... Någon som känner för att emigrera söderut?
MFF 3:a i Allsvenskan 2013 = "lilla silver". Pff. Guld tar man, silver får man...
Det sägs alltid att man skulle tröttnat på värmen om man bott längre söderut, men ibland undrar jag om det inte är en myt som regeringen spridit ut, för att de vet att massflykt skulle bli fallet om sanningen kom fram.
En sak dom dock vintern för med sig och som är väldans trevligt är JULEN. Jul, jul, strålande jul. Som tur är har Sandra samma hängivelse till julpynt som jag, varpå vår lägenhet typ kommer vara mysigast i stan under hela december. I år ska vi dessutom ha en riktig, stor, maffig gran som kommer vara grande. Längtar redan till att få ge mig ut och tampas med granförsäljarna.
Och efter julen är det nyår, sedan 2013 och det känner jag kommer vara ett helt sanslöst år, på många vis. Ett år att minnas, ett år att glädjas inför och ett år att längta till. Vi ses då, och mången gång innan dess (för nu är jag tillbaka).
För övrigt är det kul att skriva blogg igen!
Snart.
Snart, snart kommer här hända saker.
Ack min käre August *visslande*
Den som väntar på något gott...
Ouj
Hej, det var inte igår...
Idag var jag med jobb på Ikea för att välja ut möbler och dylikt till vårat kommande arbetsrum. Fem tjejer och två killar skulle enas om allt ifrån vilka papperskorgar vi ska ha till vilken färg kuddarna i soffan ska ha. Det hela utvecklade sig till en situation där jag och Robban mest gick och pratade om annat medan tjejerna så sakteliga släntrade efter och kollade på i princip ALLT. Robban försökte räknade antalet "Åh vad fint" uttryck men tappade räkningen vid 1 345 567. Vad är det egentligen som gör att tjejer tycker det är så mycket roligare att shoppa än vad killar gör?
Jag och Robban fick i alla fall igenom att vi ska ha några svarta kuddar, och sedan fick vi faktiskt även välja verktygslåda. Stort ansvar.
Efter det blev det middag med hela arbetsgruppen ikväll på Rebell. Var lite skeptisk till menyn på förhand, men det blev kanon. Skånska räkor till förrätt och sedan Ribbs till huvudrätt, och så isländsk(!) öl som dryck. Perfa!
Just nu sänder svt "This is England". Tidigare ikväll, på "primetime" sände man "skönhetsbubblan" och ett program om en dansk bonde. Killen som lägger tablån borde fan få stryk.
På tal om jobb så är nu snart den fjärde, och sista, introduktionsveckan avklarad. På onsdag ger man sig in i hetluften. Känns faktiskt riktigt bra, är laddad och startklar. Har varit fyra veckor fullproppade av studiebesök, workshops, föreläsningar, diskussioner etc. Nu är omsorgspedagog Anton Hållö redo för tjänstgöring!
Ack min käre August *visslande*
När man ena dagen sitter och njuter av en match präglad av kompakt försvarsspel och få målchanser och kvällen efter njuter lika mycket av en match som var en sprakande show med chanser varje minut - det är då man inser hur överlägsen fotbollen är alla andra former av idrott. Och hur underbar skadeglädje är.
Bye bye Barca, bye bye Madrid. Framåt Bayern!
Klockan börjar närma sig midnatt och min älskade skatt är iväg på introdution. Snart snart är hon hemma och tillgänglig för mys. Sånt gillas skarpt!
Imorgon väntar en rejäl shoppingtur i stan och utgång med statsvetarklassen.
På lördag Filip & Fredrik på Amiralen med Sandra och brorsan.
På söndag Norrköping - MFF och kvalborg med Sandra, Robban, Astrid och en jäkla massa andra.
På måndag Valborg i Lund...
Känns som det är ganska härliga dagar man har framför sig!
Idag var jag med jobb på Ikea för att välja ut möbler och dylikt till vårat kommande arbetsrum. Fem tjejer och två killar skulle enas om allt ifrån vilka papperskorgar vi ska ha till vilken färg kuddarna i soffan ska ha. Det hela utvecklade sig till en situation där jag och Robban mest gick och pratade om annat medan tjejerna så sakteliga släntrade efter och kollade på i princip ALLT. Robban försökte räknade antalet "Åh vad fint" uttryck men tappade räkningen vid 1 345 567. Vad är det egentligen som gör att tjejer tycker det är så mycket roligare att shoppa än vad killar gör?
Jag och Robban fick i alla fall igenom att vi ska ha några svarta kuddar, och sedan fick vi faktiskt även välja verktygslåda. Stort ansvar.
Efter det blev det middag med hela arbetsgruppen ikväll på Rebell. Var lite skeptisk till menyn på förhand, men det blev kanon. Skånska räkor till förrätt och sedan Ribbs till huvudrätt, och så isländsk(!) öl som dryck. Perfa!
Just nu sänder svt "This is England". Tidigare ikväll, på "primetime" sände man "skönhetsbubblan" och ett program om en dansk bonde. Killen som lägger tablån borde fan få stryk.
På tal om jobb så är nu snart den fjärde, och sista, introduktionsveckan avklarad. På onsdag ger man sig in i hetluften. Känns faktiskt riktigt bra, är laddad och startklar. Har varit fyra veckor fullproppade av studiebesök, workshops, föreläsningar, diskussioner etc. Nu är omsorgspedagog Anton Hållö redo för tjänstgöring!
Ack min käre August *visslande*
När man ena dagen sitter och njuter av en match präglad av kompakt försvarsspel och få målchanser och kvällen efter njuter lika mycket av en match som var en sprakande show med chanser varje minut - det är då man inser hur överlägsen fotbollen är alla andra former av idrott. Och hur underbar skadeglädje är.
Bye bye Barca, bye bye Madrid. Framåt Bayern!
Klockan börjar närma sig midnatt och min älskade skatt är iväg på introdution. Snart snart är hon hemma och tillgänglig för mys. Sånt gillas skarpt!
Imorgon väntar en rejäl shoppingtur i stan och utgång med statsvetarklassen.
På lördag Filip & Fredrik på Amiralen med Sandra och brorsan.
På söndag Norrköping - MFF och kvalborg med Sandra, Robban, Astrid och en jäkla massa andra.
På måndag Valborg i Lund...
Känns som det är ganska härliga dagar man har framför sig!
Föreläsning & den där Karlsson
Jag igen. Tänkte bryta den här trenden med max ett inlägg per månad. Heja mig!
Idag har jag varit på föreläsning. Det är jag inte allt för ofta. Anledningen till det är inte att jag är någon större skolkare direkt, utan det faktum att vi har väldigt lite undervisning. Max tre föreläsningar i veckan, och varje föreläsning är då på 1h och 45min. Puh, nästan så att man svimmar av utmattning...
Idag var jag i alla fall där och var duktig och lyssnade ordentligt. Gäller och passa på när man har en föreläsare som är vettig. Så är ju verkligen inte alltid fallet.
För övrigt, alltid när jag är på föreläsningar numera så tänker jag på hur mycket jag tror att jag skulle trivas i rollen som lärare. Kanske ett tecken?!
Zlatan. Zlatan. Zlatan.
När mr Ibrahimovic är på hattrickhumör känns livet ganska enkelt och leva.
På tal om skolan gillar jag när man får tillbaka arbeten och ska försöka utläsa vad det är läraren skrivit för kommentarer. Idag satt jag, David och Frans och försökte tyda ett av de ord jag fått som kommentar. I början var vi överens om att det stod "äppelmeny" men efter en längre tids diskussion insåg vi att det kanske var större chans att ordet var "applicering". Framförallt passade det bättre in i sammanhanget.
"Välformulerad, om än något kortfattad, äppelmeny" känns liksom... sådär.
Ack min käre August *visslande*
Återigen: Throsten Flinck - vilken man!
Jag tycker för övrigt om när Sandra pluggar i vår lägenhet. Hon är så tyst och söt där hon sitter vid bordet och gör lite högljudda kommentarer för sig själv ibland.
Såg igenom lite filmer från Tanzania i helgen, och det är fasicken vad man längtar tillbaka ibland. Vill gå barfota i skjorts och t-shirts med massa barn studsande runtom en babblandes på halv obegriplig swahili.
Karlsson är en rätt skön lirare faktiskt. Om än oerhört störande ibland.
Idag har jag varit på föreläsning. Det är jag inte allt för ofta. Anledningen till det är inte att jag är någon större skolkare direkt, utan det faktum att vi har väldigt lite undervisning. Max tre föreläsningar i veckan, och varje föreläsning är då på 1h och 45min. Puh, nästan så att man svimmar av utmattning...
Idag var jag i alla fall där och var duktig och lyssnade ordentligt. Gäller och passa på när man har en föreläsare som är vettig. Så är ju verkligen inte alltid fallet.
För övrigt, alltid när jag är på föreläsningar numera så tänker jag på hur mycket jag tror att jag skulle trivas i rollen som lärare. Kanske ett tecken?!
Zlatan. Zlatan. Zlatan.
När mr Ibrahimovic är på hattrickhumör känns livet ganska enkelt och leva.
På tal om skolan gillar jag när man får tillbaka arbeten och ska försöka utläsa vad det är läraren skrivit för kommentarer. Idag satt jag, David och Frans och försökte tyda ett av de ord jag fått som kommentar. I början var vi överens om att det stod "äppelmeny" men efter en längre tids diskussion insåg vi att det kanske var större chans att ordet var "applicering". Framförallt passade det bättre in i sammanhanget.
"Välformulerad, om än något kortfattad, äppelmeny" känns liksom... sådär.
Ack min käre August *visslande*
Återigen: Throsten Flinck - vilken man!
Jag tycker för övrigt om när Sandra pluggar i vår lägenhet. Hon är så tyst och söt där hon sitter vid bordet och gör lite högljudda kommentarer för sig själv ibland.
Såg igenom lite filmer från Tanzania i helgen, och det är fasicken vad man längtar tillbaka ibland. Vill gå barfota i skjorts och t-shirts med massa barn studsande runtom en babblandes på halv obegriplig swahili.
Karlsson är en rätt skön lirare faktiskt. Om än oerhört störande ibland.
Rom & den där Oscar...
Ave!
Så var ännu en Oscarsgala, igårnatt, till ända och årets gala var, likt förra året, inget man kommer att minnas mycket direkt. Billy Crystal är säkerheten själv som värd, och med tanke på förra årets katastrofala insats av Hathaway & Franco så var givetvis valet av honom ytterst välkommet. Men samtidigt är han, i mytt tycke, lite för snäll och förutsigbar stundtals. Får jag välja blir det Cris Rock nästa år, han har helt rätt utstrålning, är jäkligt rolig och gjorde det bra förra gången han fick chansen. Ricky Gervais vore onekligen intressant och en goven succé, men han kommer självklart aldrig bli vald.
Filmmässigt var det relativt svagt år. The Artist blev årets stora vinnare och det är en stumfilm. Inget ont om det, men det är liksom inte Lord of the Rings klass. Meryl Streep fick till slut ännu en Oscar (30 år sedan senast) och hon och jag har nu tillsammans hela tre Oscars. Rätt imponerande faktiskt. Heja oss.
I tippningen blev det för första gången seger. Förvisso en delad seger, men ändock: seger! Ser framemot att se mitt namn på vandringpokalen. Olé!
Årets första bortaresa bokad. Häcken - MFF på hisingen den 7/4. Tågresa med support. Tagga! Tagga! Tagga!
Ack min käre August *visslande*
Varför blev det bara en ynka säsong av Nollor och nördar?
På tal om något helt annat så blev det visst en liten trip till Rom förra veckan. De som känner mig vet att det är den stad jag helst av allt velat besöka och nu med facit i hand kan jag nöjt konstatera att den var exakt så underbar som jag hoppats och trott. Extremt mycket sevärdheter, god mat, god dryck, härligt vårväder, oslagbart sällskap, fotboll, romantik etc. Längtar redan tillbaka!
Annars vill jag mest ha sol och vår. Typ nu.
Och börjar så smått planera framtida weekends.
Paris? Barcelona? Florens? Sevilla? London?
Life is good!
Så var ännu en Oscarsgala, igårnatt, till ända och årets gala var, likt förra året, inget man kommer att minnas mycket direkt. Billy Crystal är säkerheten själv som värd, och med tanke på förra årets katastrofala insats av Hathaway & Franco så var givetvis valet av honom ytterst välkommet. Men samtidigt är han, i mytt tycke, lite för snäll och förutsigbar stundtals. Får jag välja blir det Cris Rock nästa år, han har helt rätt utstrålning, är jäkligt rolig och gjorde det bra förra gången han fick chansen. Ricky Gervais vore onekligen intressant och en goven succé, men han kommer självklart aldrig bli vald.
Filmmässigt var det relativt svagt år. The Artist blev årets stora vinnare och det är en stumfilm. Inget ont om det, men det är liksom inte Lord of the Rings klass. Meryl Streep fick till slut ännu en Oscar (30 år sedan senast) och hon och jag har nu tillsammans hela tre Oscars. Rätt imponerande faktiskt. Heja oss.
I tippningen blev det för första gången seger. Förvisso en delad seger, men ändock: seger! Ser framemot att se mitt namn på vandringpokalen. Olé!
Årets första bortaresa bokad. Häcken - MFF på hisingen den 7/4. Tågresa med support. Tagga! Tagga! Tagga!
Ack min käre August *visslande*
Varför blev det bara en ynka säsong av Nollor och nördar?
På tal om något helt annat så blev det visst en liten trip till Rom förra veckan. De som känner mig vet att det är den stad jag helst av allt velat besöka och nu med facit i hand kan jag nöjt konstatera att den var exakt så underbar som jag hoppats och trott. Extremt mycket sevärdheter, god mat, god dryck, härligt vårväder, oslagbart sällskap, fotboll, romantik etc. Längtar redan tillbaka!
Annars vill jag mest ha sol och vår. Typ nu.
Och börjar så smått planera framtida weekends.
Paris? Barcelona? Florens? Sevilla? London?
Life is good!
Söndag
Jaha, då sitter man här ensam.
Sandra är uppe i Göteborg över helgen, och då känns lägenheten mestadels väldans tom. Det är liksom skönt och va ensam lite då och då, men en hel helg? Näe, där går gränsen. Så länge vill jag inte vara utan min S. Att laga mat själv är inge skoj, att sova själv är inge skoj, att inte ha någon att busa med är inge skoj. Slutsats: det ska bli skönt och få hem min skatt imorgon.
Och på tal om imorgon, börjar nytt jobb då, på arbetsmarknadssektionen. Visserligen bara ett vikariat, men ändå. Känns kul och lite pirrigt. Blir faktiskt första gången jag har ett heltidsjobb. Efter studenten jobbade jag bara 25-30 timmar i veckan i 1,5 år och sen började jag plugga. 4 år senare sitter jag här och skriver och ska alltså för första gången testa ett heltidsjobb. Första delmålet är att orka jobba en hel dag utan att trilla ihop. Fixar jag bara det tror jag att resten rullar på.
Igår såg jag melodifestivalen och kände mig allmänt besviken över bristen på just melodier. Helt ärligt, är detta det bästa man kan skaka fram i vårt avlånga? Dead by April? Sean Banan? Marie Serneholt? Vilken deprimerande syn.
Ack min käre August *visslande*
Thorsten Flinck däremot. Vilken man!
Är det bara jag som irriterar mig på folk på facebook som hela tiden ska skriva uppdateringar om sina barn? Fruktansvärt tröttsamt. Visst, om barnet har gjort något speciellt, typ fått nobelpriset, varit på sin första MFF-match, börjat första klass etc så är det fine. Men om barnet sjunger en sång, eller äter frukost så kan man undra vem fan som vill läsa om det.
Och det här med att ta bilder på sin lunch och lägga upp, vad är det roliga med det?
"Oj, nu äter jag en sallad, det är en gigantiskt stor grej som säkert alla mina vänner vill ta del av. Jag menar, en sallad, hur galen är inte jag?! Crazy me"
Milan - Napoli 0-0
Zlatan tar ett helsickes onödigt rött i ett läge där vi dominerar och pressar rejält. Tack för den.
Nej, om man skulle se lite Entourage?
Olé alé!
Sandra är uppe i Göteborg över helgen, och då känns lägenheten mestadels väldans tom. Det är liksom skönt och va ensam lite då och då, men en hel helg? Näe, där går gränsen. Så länge vill jag inte vara utan min S. Att laga mat själv är inge skoj, att sova själv är inge skoj, att inte ha någon att busa med är inge skoj. Slutsats: det ska bli skönt och få hem min skatt imorgon.
Och på tal om imorgon, börjar nytt jobb då, på arbetsmarknadssektionen. Visserligen bara ett vikariat, men ändå. Känns kul och lite pirrigt. Blir faktiskt första gången jag har ett heltidsjobb. Efter studenten jobbade jag bara 25-30 timmar i veckan i 1,5 år och sen började jag plugga. 4 år senare sitter jag här och skriver och ska alltså för första gången testa ett heltidsjobb. Första delmålet är att orka jobba en hel dag utan att trilla ihop. Fixar jag bara det tror jag att resten rullar på.
Igår såg jag melodifestivalen och kände mig allmänt besviken över bristen på just melodier. Helt ärligt, är detta det bästa man kan skaka fram i vårt avlånga? Dead by April? Sean Banan? Marie Serneholt? Vilken deprimerande syn.
Ack min käre August *visslande*
Thorsten Flinck däremot. Vilken man!
Är det bara jag som irriterar mig på folk på facebook som hela tiden ska skriva uppdateringar om sina barn? Fruktansvärt tröttsamt. Visst, om barnet har gjort något speciellt, typ fått nobelpriset, varit på sin första MFF-match, börjat första klass etc så är det fine. Men om barnet sjunger en sång, eller äter frukost så kan man undra vem fan som vill läsa om det.
Och det här med att ta bilder på sin lunch och lägga upp, vad är det roliga med det?
"Oj, nu äter jag en sallad, det är en gigantiskt stor grej som säkert alla mina vänner vill ta del av. Jag menar, en sallad, hur galen är inte jag?! Crazy me"
Milan - Napoli 0-0
Zlatan tar ett helsickes onödigt rött i ett läge där vi dominerar och pressar rejält. Tack för den.
Nej, om man skulle se lite Entourage?
Olé alé!
2012
Hej du!
Hmm, såhär när 2011 övergått till 2012 så kanske det är dags för en traditionell lista över året som gått. Men jag vet inte, har inte riktigt motivation till en sådan lista.
Men vi kan väl säga som så att året som helhet har varit bra. Sommarens första 10 dagar med Sandra var till och med riktigt jäkla bra med solsken, Köpenhamn, Hellström på Slottsskogsvallen, dopp i hav & pool etc. Sånt gillas alltid skarpt och får en särskild plats i minnet.
MFF var allmänt inte bra. Uttåget mot Dynamo Zagreb smärtsamt som in i. Det där med den jävla champions är en dröm, och hela mitt liv har det varit en ganska avlägsen sådan. Men den kvällen, under ett par dramatiska minuter var den så nära, så nära, så nära. Och ändå, i slutändan lika långt borta som alltid. Fruktansvärt.
Men det är inte bara åt sorg man gråter tårar, utan även åt glädje. Glädje har det varit en hel del av 2011, och optimisten inuti mig väljer att fokusera på det framför eventuella sorger. Jag har kommit betydligt närmare en socionomexamen och det är glädje. Jag har sett Milan vinna scudetton och det är indeed glädje. Jag har sett Malmö FF slå ut ett lag som Glasgow Rangers och det var sannerligen en jäkla massa glädje den kvällen. Jag har köpt min första lägenhet och det kan ju inte beskrivas som något annat än glädje. Och jag har sist men definitivt inte minst blivit sambo med min Sandra förståss, sånt är dubbelglädje alla dagar i veckan, året om.
Ny musik har säkerligen kommit men eftersom jag är den jag är tycker en del av mig att det inte riktigt kommer något nytt som verkligen kan konkurrera med det gamla. The Who är fortfarande The Who, Queen är Queen, Clash är Clash och dagens musik är... fortfarande dagens musik, dvs. inte sådär vidare bra. Men det finns lite ljuspunkter, och årets låt måste trots allt (när man tar i beaktande vem jag är sambo med) bli "Håkan Hellström - Det dom aldrig nämner".
Ny litteratur har kommit men jag har ännu inte läst vare sig Zlatan-boken eller Brobyggarna som jag fick i julklapp. Den förstnämnda innehåller säkerligen en del intressant och den sistnämnda har jag på förhand höga tankar om. Så årets läsning går säkerligen att hitta där någonstans. Men jag har ju inte läst dem än, så att redan nu ge dem det epitetet vore lite väl dumt. Istället är årets läsning något gammalt, som jag inte läst tidigare, nämnligen "När lammen tystnar", i stark konkurrens av "Stalingrad". Muntert? Helsicke nej. Men bra!
År 2011 innehåller ju såklart så mycket mer än detta, men vi bor i Sverige där ordet lagom regerar, så jag nöjer mig med en lagom (just det) lång beskrivning av året.
Ack min käre August *visslande*
Vad önskas till nästa år då?
För er del kanske lite fler uppdateringar här?! För egen del en sommar som blir varm, lång och underbar. En vår som blir detsamma, hösten likaså, och en vinter som blir ljus och uppmuntrande. En sysselsättning som känns givande (om det sedan är i form av skola eller arbete är inte lika avgörande). Många nya bekantskaper, både i form av människor och platser. Samt all lycka och välmående för nära och kära. Och sedan på det gärna ett MFF som vinner och vinner och vinner. Så att man kan luta sig tillbaka och le litegrann och må sådär infernaliskt bra! Sånt gillas!
Framåt Malmö! Forza Milan! Heja Sverige!
Och god fortsättning på just dig. Olé!
Hmm, såhär när 2011 övergått till 2012 så kanske det är dags för en traditionell lista över året som gått. Men jag vet inte, har inte riktigt motivation till en sådan lista.
Men vi kan väl säga som så att året som helhet har varit bra. Sommarens första 10 dagar med Sandra var till och med riktigt jäkla bra med solsken, Köpenhamn, Hellström på Slottsskogsvallen, dopp i hav & pool etc. Sånt gillas alltid skarpt och får en särskild plats i minnet.
MFF var allmänt inte bra. Uttåget mot Dynamo Zagreb smärtsamt som in i. Det där med den jävla champions är en dröm, och hela mitt liv har det varit en ganska avlägsen sådan. Men den kvällen, under ett par dramatiska minuter var den så nära, så nära, så nära. Och ändå, i slutändan lika långt borta som alltid. Fruktansvärt.
Men det är inte bara åt sorg man gråter tårar, utan även åt glädje. Glädje har det varit en hel del av 2011, och optimisten inuti mig väljer att fokusera på det framför eventuella sorger. Jag har kommit betydligt närmare en socionomexamen och det är glädje. Jag har sett Milan vinna scudetton och det är indeed glädje. Jag har sett Malmö FF slå ut ett lag som Glasgow Rangers och det var sannerligen en jäkla massa glädje den kvällen. Jag har köpt min första lägenhet och det kan ju inte beskrivas som något annat än glädje. Och jag har sist men definitivt inte minst blivit sambo med min Sandra förståss, sånt är dubbelglädje alla dagar i veckan, året om.
Ny musik har säkerligen kommit men eftersom jag är den jag är tycker en del av mig att det inte riktigt kommer något nytt som verkligen kan konkurrera med det gamla. The Who är fortfarande The Who, Queen är Queen, Clash är Clash och dagens musik är... fortfarande dagens musik, dvs. inte sådär vidare bra. Men det finns lite ljuspunkter, och årets låt måste trots allt (när man tar i beaktande vem jag är sambo med) bli "Håkan Hellström - Det dom aldrig nämner".
Ny litteratur har kommit men jag har ännu inte läst vare sig Zlatan-boken eller Brobyggarna som jag fick i julklapp. Den förstnämnda innehåller säkerligen en del intressant och den sistnämnda har jag på förhand höga tankar om. Så årets läsning går säkerligen att hitta där någonstans. Men jag har ju inte läst dem än, så att redan nu ge dem det epitetet vore lite väl dumt. Istället är årets läsning något gammalt, som jag inte läst tidigare, nämnligen "När lammen tystnar", i stark konkurrens av "Stalingrad". Muntert? Helsicke nej. Men bra!
År 2011 innehåller ju såklart så mycket mer än detta, men vi bor i Sverige där ordet lagom regerar, så jag nöjer mig med en lagom (just det) lång beskrivning av året.
Ack min käre August *visslande*
Vad önskas till nästa år då?
För er del kanske lite fler uppdateringar här?! För egen del en sommar som blir varm, lång och underbar. En vår som blir detsamma, hösten likaså, och en vinter som blir ljus och uppmuntrande. En sysselsättning som känns givande (om det sedan är i form av skola eller arbete är inte lika avgörande). Många nya bekantskaper, både i form av människor och platser. Samt all lycka och välmående för nära och kära. Och sedan på det gärna ett MFF som vinner och vinner och vinner. Så att man kan luta sig tillbaka och le litegrann och må sådär infernaliskt bra! Sånt gillas!
Framåt Malmö! Forza Milan! Heja Sverige!
Och god fortsättning på just dig. Olé!
Tomt.
Olé!
Idag har Sandra åkt hem till Göteborg och jag är således ensam i lägenheten ett par dagar. Känns tomt.
När man bor två stycken tillsammans blir det liksom ganska stor skillnad om den ena åker bort ett par dagar. Särskilt när det är en sådan härlig person som Sandra. Skillnad mot den där indiern jag läste om för något år sedan som hade typ 10 fruar och 90 barn, åker någon av dem bort ett par dagar tror jag faktiskt inte det gör sååå stor skillnad. Några riskorn över vid middagen kanske.
Finns det någon som gillar Bosse Petterson? Egentligen?
Första advent på söndag och jag fakkin gillar det. Jag och Sandra har tjuvstartat julpyntningen med en adventljusstake och lite tomtar, och mer lär definitivt komma. Sånt gillas skarpt!
Ack min käre August *visslande*
På tal om något helt annat, kom över en lista på kontroversiella brädspel. Finns tydligen en hel del rätt udda/sjuka brädspel som tillverkats genom åren. Mina tre "favoriter":
Juden raus
Tyskt spel från 1936. Spelet gick ut på att kasta ut så många judar från Tyskland som möjligt. Lyckas man kasta ut sex judar har man vunnit en klar seger. Enligt tillverkarna "ett mycket trivsamt och roligt spel för hela familjen".
Serial Killer: the board game
Spelet kom i en body bag och målet var döda så många människor som möjligt (i originalutgåvan skulle man döda bebisar) och sedan avsluta med att försöka bli arresterad i en amerikansk delstat som inte har dödsstraff.
Capital Punishment
Alla deltagare har fyra pjäser: en mördare, en våldtäksman, en pyroman och en kidnappare. Man kan vinna på två olika sätt. Antingen manövrerar man sina pjäser genom den juridiska snårskogen med målet inställt på livstidsstraff, dödscell eller elektriska stolen. Andra sättet att vinna på är att "kalla fram liberalerna från deras elfenbenstorn och använda dem för att bli frikänd och komma tillbaka till gatan, där du kan fortsätta förvandla mörda och misshandla oskyldiga medborgare".
Idag har Sandra åkt hem till Göteborg och jag är således ensam i lägenheten ett par dagar. Känns tomt.
När man bor två stycken tillsammans blir det liksom ganska stor skillnad om den ena åker bort ett par dagar. Särskilt när det är en sådan härlig person som Sandra. Skillnad mot den där indiern jag läste om för något år sedan som hade typ 10 fruar och 90 barn, åker någon av dem bort ett par dagar tror jag faktiskt inte det gör sååå stor skillnad. Några riskorn över vid middagen kanske.
Finns det någon som gillar Bosse Petterson? Egentligen?
Första advent på söndag och jag fakkin gillar det. Jag och Sandra har tjuvstartat julpyntningen med en adventljusstake och lite tomtar, och mer lär definitivt komma. Sånt gillas skarpt!
Ack min käre August *visslande*
På tal om något helt annat, kom över en lista på kontroversiella brädspel. Finns tydligen en hel del rätt udda/sjuka brädspel som tillverkats genom åren. Mina tre "favoriter":
Juden raus
Tyskt spel från 1936. Spelet gick ut på att kasta ut så många judar från Tyskland som möjligt. Lyckas man kasta ut sex judar har man vunnit en klar seger. Enligt tillverkarna "ett mycket trivsamt och roligt spel för hela familjen".
Serial Killer: the board game
Spelet kom i en body bag och målet var döda så många människor som möjligt (i originalutgåvan skulle man döda bebisar) och sedan avsluta med att försöka bli arresterad i en amerikansk delstat som inte har dödsstraff.
Capital Punishment
Alla deltagare har fyra pjäser: en mördare, en våldtäksman, en pyroman och en kidnappare. Man kan vinna på två olika sätt. Antingen manövrerar man sina pjäser genom den juridiska snårskogen med målet inställt på livstidsstraff, dödscell eller elektriska stolen. Andra sättet att vinna på är att "kalla fram liberalerna från deras elfenbenstorn och använda dem för att bli frikänd och komma tillbaka till gatan, där du kan fortsätta förvandla mörda och misshandla oskyldiga medborgare".
